I artikeln ”Dansk språkförbistring” som ingår i Forskning och framsteg skriver Patrik Hadenius om en undersökning av den nordiska språkgemenskapen som har utförts av professor Lars-Olof Delsing. I undersökningen deltog 2400 ungdomar ifrån Sverige, Norge och Danmark. Undersökningen jämfördes med en liknande undersökning för 30 år sedan för att se förändringen i språkgemenskapen mellan de nordiska länderna.
Hadenius skriver att norrmän har det lättast att förstå de nordiska språken enligt professor Delsings undersökning. Anledningar till detta är det norska språkets uppbyggnad när det gäller uttal och stavning, menar professorn. Norska språkets stavning och ordförråd är liknande det danska spåket medan uttal av ord är mer likt det svenska språket. Delsing hävdar även att den stora variationen av dialekter i Norge har en avgörande betydelse i norrmännens språkförståelse.
Svenskarnas språkförståelse av grannspråken har däremot delvis försämrats visar professor Delsings undersökning. Enligt professorn så finns förståelsen kvar mellan svenskar och grannfolken, men med en ökad utmaning vid kommunikation.
Danskar, enligt undersökning, är de som har det svårast med att förstå de nordiska språken. Hadenius skriver att storstadshybris, minskat intresse för grannländerna och ointresse för undersökningen hos de danska ungdomarna är möjliga anledningar till det låga resultatet i undersökningen.
Hadenius skriver att norrmän har det lättast att förstå de nordiska språken enligt professor Delsings undersökning. Anledningar till detta är det norska språkets uppbyggnad när det gäller uttal och stavning, menar professorn. Norska språkets stavning och ordförråd är liknande det danska spåket medan uttal av ord är mer likt det svenska språket. Delsing hävdar även att den stora variationen av dialekter i Norge har en avgörande betydelse i norrmännens språkförståelse.
Svenskarnas språkförståelse av grannspråken har däremot delvis försämrats visar professor Delsings undersökning. Enligt professorn så finns förståelsen kvar mellan svenskar och grannfolken, men med en ökad utmaning vid kommunikation.
Danskar, enligt undersökning, är de som har det svårast med att förstå de nordiska språken. Hadenius skriver att storstadshybris, minskat intresse för grannländerna och ointresse för undersökningen hos de danska ungdomarna är möjliga anledningar till det låga resultatet i undersökningen.
Bra skrivet! Du skulle kunna utesluta fil.dr Katarina Lundin då man inte får vet så mycket mer om henne eller vad hon gör. Kanske skriva om att en stor del säger att de inte fått någon undervisning i grannspråken? Vilket gjort att t.ex danskarna tappat intresset.